”En trupp utan traditioner har ej heller framtid”

Nylands Brigads traditioner presenteras och förvaltas i det nyrenoverade Kaptensbostället på Traditionskullen, något som saknar motstycke bland övriga truppförbands- eller motsvarande museer i Finland.

Historia

Dragsvik kaptensboställe är ursprungligen ett militieboställe i kung Karl XI:s indelningsverk från 1684. Indelningsverket innebar att i stället för att uttas till soldat blev innehavaren av bostället ett slags statstjänsteman, en stamanställd soldat som till vardags förfogade över bostället och åtnjöt avkastningen av detta. Indelningsverket avsåg även att binda officerarna till de truppförband de var skrivna i.

Det av kung Karl XI utfärdade reglemetet innebar att varje officer skulle få en egen gård att förvalta och bruka. Jorden på dessa boställen var kronojord och kronan ägde även bostället i Dragsvik, som är ett exempel på ett medelstort militieboställe på ca 100 hektar. Namnet Dragsvik kan spåras tillbaka till 1540. Då fanns här två små bondehemman, som under 1600-talet kom i kronans ägo. Omkring år 1680 anslogs dessa hemman som beställningshemman för översten vid Nylands Regemente, d.v.s. som lön för hans tjänst vid regementet. År 1695 blev Dragsvik säte för kompanichefen vid Karis Kompani. Den första innehavaren var kaptenen Johan Gardemeister. Efter detta finns en lucka i handlingarna, vilket högst sannolikt beror på stora ofreden. År 1732 tillträdde kaptenen, friherre Erik Johan Stierncrantz som innehavare av bostället. Samtidigt hade man vid syn utdömt gårdens karaktärsbyggnad och föreslagit 360 daler silvermynt för att bygga ett nytt boningshus. Åren 1734 och 1737 beviljades vardera gången 200 daler silvermynt av kronan för en ny karaktärsbyggnad.

historia_traditionskullen_1

Stierncrantz började 1736 uppföra ett nytt karaktärshus på platsen, men inte på det ställe som utsetts i syneinstrumentet, utan högre upp på kullen. Byggnaden följde inte typritningarna utan var bredare. Synemännen av 1740 ställdes inför fullbordat faktum och kunde inte göra annat än en anmärkning om avvikelsen i protokollet. Byggnaden hade en s.k. karolinsk plan, vilket innebär att en stor sal och förstuga fanns i mitten och på bägge sidor om dessa två kamrar. Kök fanns inte i denna byggnad utan maten tillreddes i en bagar- och bryggeristuga. Denna var byggd i nordsydlig riktning så att dess främre sida vette mot huvud-byggnaden. Dessutom fanns en flygelbyggnad med tre rum. Ny syn förrättades 1751 då kapten Jakob Adrian Buck efterträddes av kapten Jacob Ogilwie. Ur syneinstrumentet framgår att bostället under lilla ofreden inkvarterat ryska trupper åren 1741-43, varvid åker och äng fördärvats och nedtrampats. Det 1736 påbörjade huset var 1751 långt ifrån färdigt. År 1757 hade man uppfört en rad andra byggnader. Bostadshuset var dock inte ännu färdigt. Kaptensbostället upplevde sålunda på 1760-talet en blomstringsperiod. Vid denna tid fanns på gården det halvfärdiga bostadshuset, en flygelbyggnad, ett visthus, ett avträde, en sädesbod och ett redskapsskjul. Ladugården bestod av stall, två fähus och foderlada. Dessutom fanns en bastu, en ria, en gammal halmlada och en av överste Wright år 1727 uppförd sjöbod samt fem ängslador.

Synemännen beslöt nu sälja det halvfärdiga boningshuset på offentlig auktion. Byggnaden inköptes av handelsmannen Carl Hultman från Ekenäs och flyttades till staden där den idag utgör nedre våningen av den så kallade Hultmanska gårdens huvudbyggnad vid Stora Kyrkogatan. Det räckte ända till 1792 innan kaptensbostället upplevde en ny blomstringsperiod. Major Fredrik Gabriel Hortulin fogade detta år till den gamla flygelbyggnaden en länga omfattande två stugor och två kammare. År 1795 efterträddes Hortulin av major Clas Johan Munck af Fulkila, som uppförde en ny huvudbyggnad åren 1802-03. Denna huvudbyggnad finns kvar än idag. När Nylands Regemente år 1809 upphörde att existera, fick överstelöjtnant Elias Furuhjelm, den sista innehavaren under svenska tiden, i enlighet med den nya regimens löften behålla bostället till dödedagar.

År 1837 var kaptensboställets tid som militärboställe över. Bostället bytte i.o.m. freden 1809 i Fredrikshamn ägare – det övergick då i storfurstendömet Finlands ägo, eftersom det varit i svenska kronans besittning. Åren 1838-1917 arrenderade ryska staten ut bostället åt kronoarrendatorer. År 1917 blev bostället en del av kasernområdet som anlagts av ryssarna åren 1910-1912 på dess marker och år 1919 övertogs bostället av Ekenäs Tvångsarbetsinrättning, som handhade bostället ända till år 1937. Året 1939 kom bostället åter i militärt bruk eftersom kasernområdet igen togs i bruk som militärförläggning. På detta sätt fick kaptensbostället sin plats i Nylands brigads historia.

Karaktärsbyggnaden

Det var först i slutet av 1970-talet som tanken väcktes att renovera Kaptensbostället med uthus och göra det till Nylands brigads traditionshus, ett levande museum.

Då renoveringsarbetet påbörjades år 1979 beslöt man dels försöka återge byggnaden dess ursprungliga storlek och planlösning och dels att ta i beaktande senare byggnadsperioder. Sålunda har man bevarat plåtugnarna, köksspisen, tegeltaket m.fl. detaljer som härstammar från byggnadens senare militära användning.

I inredningen beslöt man beakta de olika epokerna i brigadens och dess traditionstruppernas historia; den svenska tiden, den ryska tiden och självständighetstiden. Det svenska rummet är inrett i gustaviansk stil, det ryska i rokoko och självständighetstidens rum med ekmöbler i Billnässtil. Porträtt av chefer och kommendörer pryder väggarna i de tre rummen. Det fjärde rummet, salen, är inredd med tanke på sammanträden och tillställningar. En liten vapenkammare från våra senaste krig ryms även i huset. Nedanför bostället restes våren 1982 en låg granitmur som försågs med bronsplattor där brigadens traditionstrupper från 1626 fram till den dag då brigaden blev Nylands Brigad år 1957 finns inristade.

Den 24 februari 2020, öppnades en ny basutställning i Jägarrummet. Utställningen beskriver i ett antal nya montrar med hjälp av allehanda minnesföremål, bilder, förtjänsttecken och ordnar, samt en uttömmande katalog, ett stort antal personer , direkt eller indirekt har koppling till Jägarrörelsen, Nylands Regemente, Nylands Södra Skyddskårsdistrikt eller de nyländska Lotta Svärd avdelningarna, och som på avgörande sätt deltog i striderna under åren 1939 – 1945. Utställning ger en uttömmande bild av hur viktig roll dessa hade i sina respektive roller, på olika frontavsnitt eller staber. Dessa sammanlagda krigserfarenhet är över 900 år och via deras öden, kan man mera i detalj studera hur livet tedde sig under de för vårt land avgörande åren.

historia_traditionskullen_loftet

För att göra bilden av kaptensbostället komplett bör även ekonomie-byggnaderna, en loftbyggnad i två våningar och en bod nämnas.

Loftet

Ett loft med bastu och gillestuga i nedre våningen och två gästrum i övre våningen möjliggör även rekreationsanvändning och enkel inkvartering.

Korsun

historia_traditionskullenkorsun

En kopia av kommendörens för IR 24, överste Bertil Heinrichs kommandokorsu från Zubettsa på Aunus byggdes av krigsveteranerna åren 1985-87. Den inrymmer de svenskspråkiga truppernas traditioner från vinter- och fortsättningskriget 1939 – 1944.

Matkällaren

En befintlig matkällare förstärktes 1941 med stockar invändigt till ett bombskydd för överste Arne Snellman. Översten bodde i karaktärshuset i egenskap av chef för Hangöavsnittet, då ryska trupper befann sig på Hangö udd åren 1940 – 41.

Bodan

I bodan presenteras Nylands Brigads historia från 1945 framåt. Utställningen utvecklas i den takt de nya föremålen kan placeras i sin rätta miljö.

Traditionstorpet

Traditionstorpet bredvid korsun har renoverats sedan 1998, för att brigaden där skall kunna presentera infanteriets, kustjägarnas, militärmusikens och de svenska Finlandsfrivilligas traditioner.

Floran

På Traditionskullen och kasernområdet återfinns än i dag ovanliga växter, som är ett resultat av att såväl svenska, ryska som finska trupper förfogat över området.

Förvaltning

I dag handhas Kaptensboställets / Traditionskullens skötsel av en förvaltningskommitté, kallad Traditionskulle-kommittén, som består av brigadkommendören och av personer hörande till olika personalgrupper samt representanter för Nylands Brigads Gille. I renoveringsarbetena har både veteraner, gillebröder, personal och beväringar deltagit med stöd av finansiering via Nylands Brigads Gille, Rannikkojääkärikilta samt ett stort antal privata donatorer, företag och samfund.

Under åren 2012-14 gjordes omfattande reparationer på Kaptensboställets tak och underliggande konstruktioner varvid man kunde åtgärda gamla vattenskador och förhindra nya. Helt nya taktegel har lagt på hela byggnaden och även andra byggnadstekniska detaljer såsom vattenrännor i lärkträ förnyades i enlighet med byggnadshistoriska krav.